Lever vi?

Det var ett tag sen tror jag närmare bestämt? Ja, vi kör på det. Jag ser att ni är några trogna läsare som fortfarande kikar in här! Kul att see, kul att see!

Lever vi? Ja, vi lever. Det har hänt lite saker sedan sist faktiskt!

Doris har åkt transport från Fanny och hem till gården. (Red dit, var där på läger, åkte hem i Fannys släp.)
Maje har gått och dragit på sig både fång OCH korsförlamning = Jag har hållit på att dö av hjärtesorg.
Jag är fortfarande arbetslös och skulle kanske vilja ha ett jobb.
Planer om att plugga har jag med, den ni!
Smokey har fått 5 kattungar, vill ni ha någon?
Har fått ett erbjudande om en till häst. Bara plats som fattas annars så. Kanske kan inbilla Mamma att bygga ett vindskydd?!
Planerna om att få med Doris till ridskolan är större än någonsin.

Ja, vi kan ju börja berätta lite närmare om Maje. Jag tränade henne och hon har aldrig haft så fin galopp förut. Lång och låg i båda varven. MEN, så började höger galopp gå sämre och sämre, den lättaste galoppen för henne alltså. Tänkte inte mer på det utan stretchade väldigt mycket. Jaha, sedan då? Jo, när jag red efter vägen så började hon gå precis som om hon vore öm i fötterna men helt okej på gräs och i trav. Ställde sedan av henne eftersom hon började gå knepigt på mittgången också.
En förmiddag då vi skulle leda ner dem till betet så fick jag ett samtal och mamma tog därför Maje och skulle gå ner till betet. Då jag pratat klart så berättar mamma att hon ringt veterinären eftersom Maje stod och skakade(även fast hon hade regntäcke). Veterinären misstänkte hovböld eller upphakning i ryggen. "Backa henne några steg och är et en upphakning så släpper det". Vi backade men inget hände. Detta var alltså på fredagen, Hovslagaren kom ut på måndagen och skulle sko om alla tre hästarna.
Han hittar ingen böld och hon reagerar inte då han trycker med visitertång varken på hovben eller sula. Tillslut så kommer han på då vi berättar att hon varit ensam några dagar att "Det är stresskorsförlamning!". Det hade nämnligen hans haft. Jahapp, ringer veterinären och får Metacam(antiinflammatorisk medicin), han trodde nämnligen att det var en inflammation någonstans i kroppen. INTE korsförlmaning.
Maje får gå ensam och på torsdagskvällen kan hon knappt gå in från hagen.
Ringer vet som kommer ut akut på fredagen och får smärtstillande spruta och ordinerar STRIKT boxvila. Vet misstänkte fång men var ändå skeptisk till det. Hon kunde knappt gå, hade svettningar, hög digitalpuls och varm om hovarna. Nä, hon har KNAPPAST fång va, jubelID***? Får ett recept på Finadyne som inte ens finns inne på apoteket. Så Mamma ringer till Nyland. Skriver ut Fenylbutazon som Papi hämtar ut och ger order om Strikt boxvila med minst 20cm djupt spån. Hovslagaren kommer ut fredagkväll och drar av skorna + kortar tån. Han tycker ändå att hon beter sig som en fånghäst med korsförlamning. Åt en kur Butta men blev ändå inte riktigt bra, ringer till dendär braiga veterinären i Nyland en vecka senare och han trodde precis som Hovis. Fång+Korsförlamning, mycket ovanligt med det har hänt. Majsan äter Butta en vecka till. Ringer efter avslutad kur till Nyland igen och då är det en ny veterinär. Han tycker att hon inte ska äta en till kur utan vi ska avvakta och se.
Detta var söndag och på tisdagmorgon ringer Mamma in igen eftersom Maje blev sämre. Ännu en ny, den vi absolut inte ville prata med. Men han tyckte det var ganska puckat att förra vet in skrivit ut ett till recept eftersom man vanligtvis brukar ge fånghästar en kur på 3veckor.
Ungefär här någonstans läser jag att man INTE ska ge salt till fånghästar eftersom trycket ner till hovarna ökar. Bort med saltmissbruket och alla vitaminer som jag kunde ge mot korsförlamningen.
Nu, efter snart 3 askar Butta och 25dagar i box så går hon ju nästan helt normalt, försöker smita ut såfort boxdörren är öppen, rullar, "springer" omkring i boxen och är allmänt otålig. Hovis kommer ut om en vecka och kollar hovarna. Sedan blir det klinikbesök och röntgen av hovar för att se om hovbenet roterat/sänkts.
Så nu börjar man se ljuset i tunneln, det var jääävligt tungt där ett tag. Vet ju av några som fått tagit bort deras pållar just pga fång.. Men, nu såhär i efterhand så kan jag ju konstatera att om man vill veta något om fång, så ska man googlea. Seriöst, allt jag har lärt mig har skett via massa olika forum. Saltet var det ingen som sagt något om. Såfort det försvann så svarade hon på medicinen. Sen har jag fått några nya hatobjekt, och det är ju alltid lika kul! :D Nu hoppas vi att Maje blir bra! Sen att jag kanske inte kommer kunna rida på fleraflera månader skiter jag i! Huvudsaken hon blir BRA.

Ser att det blev väldigt mycket just om Majsan så vi kanske ska dra lite om DampDoris med? Jaa, okejdå. Jag vet att ni saknat min FuxFröken! Hon åkte rätt och släpp transport. KLART! Nämen ja.. Jag fick på henne efter 3 försök(första gick hon på snett och andra backade hon ut eftersom mamma fegade ur då jag sa "Håll i dethär och försöker hon backa så rycker du". Mamma släppte då hon började backa. INTE som vi tränat hemma.) Tredje försöket sa jag åt mamma att vara mer sträng och såfort hon tänkte bakåt rev jag i och sa "NEJ!". När jag insåg att "Hon kommer fan stå kvar!" kan jag ju tala om att jag knappt kunde stänga mittväggen för jag var så jävla skakis av chocken. Armarna, benen, ja hela kroppen var som gele och jag frös och skakade. Pappa fick stänga för bak och jag gick och gav Doris godis. Väl hemma på gården då vi öppnade dörren så var hästen blöt av svett och hon skakade. Fattar ni hur skraj hon va? MEN, såfort hon såg att vi var på gården så knäppte hon av. PANG sa det och sen var hon helt lugn. HÄRLIGT! Snart så ser ni oss inne på klubben! ;)

Jaja.. Något mer? Ja, jag tänkte försöka börja blogga igen. Skriva av mig lite. Precis som jag gjort idag! Dock så vill jag inte prata om allt jag skriver. Tex det om Maje är såpass känsligt så det varken kan eller vill jag prata om utan att börja lipa! Min bästa lilla vän, i November är det 7år!<3

Näe. Nu kanske jag borde dra något om Piggelinisar och orgasmer? Det är ju tydligen populärt och jag påminns fortfarande titt som tätt om det! Nä, vi får dra det någon annan dag. Idag örsk ja int!

"Studentens lyckliga dagar" var det ja..



BYE!

RSS 2.0