Så arg...

Jag är så ARG. Så jävla ARG! Jag har vårdat den. Tagit hand om den som mitt barn. Och vad fan är tacken? Aset hoppar ner i gruset Och blir broken. Ja. Ni läser rätt. Min nya telefon. Min älskade telefon. Den funkar ju iofs. Bara spricka i hörnet. Men ändå! Ååååh..... Ska se om jag kan grina till mig en ny på försäkringen. Hoppas......

Nu ser jag stjärnkusken Så jag har egentligen inte tid att skriva. Men jag får skriva och se lite om vartannat. 

Belissima var först ut idag. Tänkte att om jag nu skulle dö så skulle jag fan dö med stil. Sadlade. Bootsade. Lindade. Belissima steppade. Så jah tog fegsnöre faktiskt. Mitt säkerhetsbälte, som jag älskar! Jag han knappt komma upp innan hon var iväg. Hon gick i typ passage/skritt. Jaja tänkte jag, släpp kraven. Hon ska ha kul. Vi tog oss som ni förstår levande tillbaka. Vi tog oss förbi köttätande gropar i vägen, över döda(röda?Nivet de som de inte lever ngt i) havet och förbi sabeltandade kossor. Jag fick lite panik då vi skulle förbi kossorna. Dom kom springandes mot Belissima. Vi har kossor På ena sidan. Krondike på andra sidan. Döda havet med kvicksand framför oss. Vart tar hon vägen? Belissima är rädd för lera Och vattenpölar. Rädd för kossor. Hon stod och hoppa/takta/steppa. Jag höll i mig Och höll stadiga skänklar och sa bara att fram är enda vägen. Tur som en tokig tog vi oss förbi levande. Sedan första galoppen blev på en lägda. Hon bockade! Flera språng! Och jag höll mig i skinnet Och bara "jaja, detta händer varje dag. Låt hon ha kul. Detta är kul. Bromsa inte". Det var inte kul, ärligt. Jag är ett kontrollfreak. Så när hon sedan Fick rulla på i galopp då hon brallar klart, då hade vi kul! Sedan tog vi en längre galopp hem. Så kul att hon bytte galopp då jag bara råkade testa att forma om henne lite. Gör ju absolut inget;) Barbro var nog lika nöjd som jag att vi tog oss hem levande!

Bebisknubbis!

Den nöjda känslan då man tar sig överlevande förbi alla faror. Failade tydligen med en linda. Det var längesen! Men det blir så då hästen har lite svårt att stå still;)

Sedan var det Doris tur. Jag började med att kapa av sommarmanen. Japp! Nu kände jag att det kanske var dags. Det ser ju lite fräschare ut liksom. 


Sedan joggade vi ut en sväng. Doris var crazy. Alltså redan blicken i stallet innan vi skulle iväg. Panikfia. Red bort till lägdan Och lossade lite där. Bara få henne mjuk och följsam På en stor volt i samtliga gångarter. Såklart Lite stelt. Inte konstigt efter en vecka ledigt. Men hon blev rätt mjuk. Vi får se hur det känns Imorgon. Hon var rätt på. Inte konstigt. Struntade i det och försökte bara få henne att vänta lite. Lyckades bra med tanke på att det var uteritt liksom. Så helt okej joggpass. 
Hon är ändå rätt fin i kroppen. I rätt vinkel då så man inte ser hennes enorma svank;)

Imorgon ska Belissima ridas ut. Doris ska joggas Och lossas På banan. Sedan funderar jah På att börja stängsla in sista delen av betet. Doris behöver mycket Mat! Sedan kommer Faksas ägare hem så då kan hon motioneras bättre. Känns ju dumt att släppa Faksa på massa grönt och inte kunna motionera henne. Att bli sjuk ingick inte i min plan kan vi säga!

BYE!



RSS 2.0