Hästarna har alltså fortsatt vila en dag eller två. Bara jag mockar så är jag andfådd som om jag sprungit ett jävla maraton. Är ett helvete då sjukdomen sätter sig i halsen. Tänkte vara snart och inte rida Idag faktiskt. Kanske bäst och vila så man blir frisk snabbare istället för att börja slita ut kroppen det första man gör nu då jag börjat jobba. Jobbångesten infann sin förra veckan och nådde väl sin kulmen igår. Fyfan. 

Marcs ord snurrar i mitt huvud konstant. Och jag börjar mer och mer fundera på vafan jag ska göra. Sälja hästarna har faktiskt varit uppe på tapeten flest gånger. Det kostar sjukt mycket pengar. Jag kan inte träna som jag vill för min tränare är sjukskriven. Jag står inte på en anläggning och därför inte tillgång till ridhus vintertid. Har hållit på med häst nu i snart 17 år. Håller jag på för att jag älskar det? Svar; vet ej. Senaste tiden har det bars känts som ett andra jobb liksom. Ett jobb som inte innebär lön. Ja nu när man är sjuk hinner man tänka mycket kan vi ju konstatera.

BYE!